Tankar som far iväg..

Lördag kväll och snart har denhär helgen gått också, min långlediga helg. Sedan börjar en arbetsvecka igen med bl.a. helgjobb. Tur man har bra arbetskamrater.


Här hemma är allt inte så värst bra, William är sjuk. Het som ett element, min lilla prins.
Det gör så ont i mig att se hans glansiga och trött ögon.
Han har sovit ca 3 timmar idag, han som annars bara sover runt 45 minuter.
Strax innan vi skulle lägga honom tog vi tempten, 39,7 med alvedon i kroppen.

Skruttas.


Imorgon skulle william vart på barnkalas till syssling Annie i göteborg.
Självklart fick jag ställa in det, riktigt tråkigt för jag är säker på att vi alla hade tyckt att det hade vart kul.


Idag tittade jag en liten sväng på Inte utan min syster, har ni inte sett den så rekommenderar jag den!
Iallafall.. En film om en familj vars dotter får cancer. Lägg där till att William är sjuk så börjar det snurra hemska tankar i mitt huvud.
Inte tankar om att det skulle vara något allvarligt, jag vet ju att det bara är febersjuk.
 
Men jag får sånadär tankar om att jag inte alltid kan skydda honom ifrån alla sjukdomar och olyckor.
Att vissa saker står utom vår kontroll. Bort bort hemska tankar!
Blir man sån när man blir förälder?
Plötsligt lurar faror bakom varje hörn.


Nu till något inte lika dystert, jag har under de senaste fått hem några vårkataloger ifrån bl.a. HM.
Gissa om jag längtar till våren? Åååh, det finns ju så mycket fint till dom små.
Till oss vuxna också såklart men av någon konstig anledning så kommer jag alltid hem med plagg till William fast att jag skulle köpa till mig själv.

Jag längtar så tills det börjar titta upp vårblommor i rabatterna,
solen skiner och man behöver bara ha en tunn jacka på sig.
För trotts att vi inte har haft någon rusktigt lång vinter i år så är jag så in i bomben trött på tjocka vantar och lager på lager på lilleman.


Ge mig vår!


En av dom första vårbilderna på lilleman från förra året. TOKER!


Hör ända hit in i vardagsrummet hur lilleman andas så tungt.
Skall nog gå in och känna på honom lite så att han inte är alldeles kokhet.

Bye!




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Jenny

En snart 25årig tjej, lever ihop med mannen i mitt liv på vackra västkusten, tillsammans har vi William -10 och Tilda -13

RSS 2.0