Aston

Jag är så arg. Jag är så ledsen. Jag är så FÖRBANNAD!
I förrgår blev våran Aston sjuk. vi vet inte vad som hänt mer än att han har fruktansvärt ont. 
Igår tog vi en liten kort promenad jag, mamma och barnen. Efter det gick vi hem till mamma och efter en stund bara han skrek när han rörde sig. 
Jag tänkte att han kanske hade sträckt sig eller trampat fel eller nått liknande så ringde veterinären med tankte på att vi kanske kunde få smärtstillande till honom eller nått så i kasst väder åkte jag och William in till uddevalla med aston. Tilda stannade hemma hos mormor.
Väl där inne så la sig aston i väntrummet och när vi sedan blev uppropade kunde han inte resa sig. vi lockade, provade med godis och allt möjligt. efter en stund reste han sig skrikande upp och lommade med. 
När veterinären började känna på honom så skrek och morrade han. Då förstod jag att något är fel, våran aston är världens snällaste, han har aldrig morrat åt någon.
Han fick på sig munkavel och jag fick stå och hålla honom medans hon kände och han skrek.
Hon bad om att få hämta en till veterinär och först då förstod jag att det kunde vara allvarligt.
Dom gav honom en stark smärtstillande spruta och skrev en remiss till göteborgs djursjukhus Blå Stjärnan. 
Jag frågade om det var allvarligt och hon sa att "jag kan inte lova att det inte är det". 
Ringde martin som fick sluta "skolan" och möta upp mig, och pappa som fick komma och hämta william.
Efter det åkte vi med aston mot blå stjärnan. Blev kvar där i 5 timmar tills det bestämdes att vi skulle få ta  med oss honom hem och ge honom smärtstillande 4 ggr/dag och sedan komma tillbaka imorgon torsdag för att söva honom och göra CT och undersökningar. Jätte bra tänkte vi och åkte hem i ett uselt väglag, det snöade och var så halt så på motorvägen körde alla i 60-70 km/h. Det tog en stund hem. Väl hemma så sov barnen hos sin mormor och morfar så vi lät dom ligga kvar där och åkte hem och la oss.
Hemma idag har allt gått jätte bra, han har fått sitt knark och varit gamla glada Aston, speciellt när vi var ute i snön, då är han i himmelriket. Han älskar snö!
Allt var jätte bra fram tills runt middagstid så dom ringde från Blå stjärnan och meddelar att jävla skit AGRIA där vi har honom försäkrad inte tänker hjälpa oss med CT!!! Den kostar många tusenlappar och dom tyckte inte att den var nödvändig utan att veterinären skulle prova andra metoder först.
Ledsen och arg ringde jag Martin som blev vansinnig och ringde Agria som inte "kunde" ta den diskussionen med honom eftersom försäkringen stod på mig.
Fick gråta ut lite och sedan gaska upp mig lite för att åka och hämta lilleman på dagis.
När vi kom från dagis så hade martin kommit hem och då var vi ute och skottade en stund allihopa, aston var med och skuttade runt bland oss. När vi kom inte ringde dom från sjukhuset igen och martin pratade med dom. Eftersom agria sätter käppar i hjulet så har dom fått lägga om planeringen för aston och prova andra alternativ för att hitta felet. Istället skall vi imorgon få träffa en ortoped och se vad han säger och utifrån det planera vidare. Hittar dom inget efter några alternativ så provar vi med att få igenom CT igen tyckte veterinären. Efter det samtalet kändes det lite lättare. Än så länge är vi nöjda, dom vill verkligen hjälpa oss där.
Men fan för AGRIA, så mycket lättare det hade varit att få röntga honom och se vad som är fel. 
Nä istället skall han behöva genomgå säkert massa undersökningar och testar för att försöka hitta felet. När han utan smärtlindring har så ont så vill vi ju bara få gjort det så fort som möjligt, för astons skull. Men nej, såklart inte. Jag förstår att det kostar pengar men när vi betalar närmare 3000 om året för försäkringen så borde dom kunna hjälpa en. 
 
 
Så till nästa problem, antingen tar det en kort stund imorgon, ortopeden hittar felet, lägger upp en behandling och vi får åka hem igen, eller så blir jag kvar där länge med olika undersökningar, eller så lägger dom in honom. omöjligt är dock att ha med sig barnen i ett väntrum där vi riskerar att bli sittandes LÄNGE. Då är jag glad att mina närmaste är dom bästa som finns! vi har försökt pussla ihop morgondag på bästa vis hela eftermiddagen och tillslut fått ordning på det. Vi är så enormt tacksamma för att dom ställer upp just nu och även tacksamma till Williams dagis.
Jag får lämna honom när jag åker vid halv 8 imorgon bitti och då kommer min farmor och mormor hem till oss för att vara här med tilda. Sedan hämtar pappa William på eftermiddagen och kör hem honom till farmor och mormor. Jag sa till dagis att han får vara hemma imorgon för jag måste iväg till veterinären tidigt och har ingen aning om när jag kommer hem. Snälla pedagoger tyckte inte alls att han skulle behöva sitta i ett väntrum hela dagen utan dom fixar det.
 
Så där är vi nu. Hoppas på att dom hittar något imorgon, vi hoppas på att det bara är en inflammation i mellanörat/nacken på vår lilla Aston. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Jenny

En snart 25årig tjej, lever ihop med mannen i mitt liv på vackra västkusten, tillsammans har vi William -10 och Tilda -13

RSS 2.0