Trotts, gnäll och en trött mamma
Har ju haft bättre dagar än denna kan man väl säga.
Det började redan imorse när vi skulle lämna William på dagis och såg en lapp där det stod "magsjuka" på dörrn. Vi vände direkt och åkte hem, ringde och berättade att vi sett lappen och håller William hemma.
Magsjuka i v.39 av en graviditet är inget jag vill uppleva.
Vi försökte förklara för william att dom var sjuka på dagis så att vi inte kunde gå in. Men han blev ändå jätte besviken, skrek och grät över att han inte fick gå in.
Det har genomsyrat nästan hela dagen, mycket "NEJ" och "VILL INTE".
Han har berättat i omgångar att han är arg på oss, slängt grejer och trottsat.
Jag vet ju att det hör till och oftast tycker jag vi handskas rätt bra med det men numer sover jag som en kratta på nätterna så mitt tålamod är allt annat än bra. därför blir sånahär dagar jobbiga.
Tack och lov har martin tagit dom flesta striderna idag..
Frampå eftermiddagen blev humöret bättre på sonen min så han fick vara med sin pappa och morfar och snickra på nerevåningen där vi håller på att renovera, källarköket rivs ut, där skall det bli kontor/datarum och i gamla datarummet så skall barnen få ett lekrum.
Igår fick Martin och brorsan rivit ut hela köksinredningen!
Självklart så gick inte det heller vägen idag utan martin kom uppspringande för trappen med william i famnen och händerna fulla i blod. Lillemannen hade lyckats skära sig i fingret på en skruvmejsel, Det såg mycket värre ut än vad det var, bara ett litet sår men blodet "forsade" ut. Tog en bra stund innan vi fick stopp på det. Vi satte på ett plåster då men det tog bara en minut så var hela hans lilla hand full i blod igen, det gick igenom plåster på 2 sek så jag fick sätta mig med tryck på fingret och Martin hämtade en glass till William så han fick tänka på nått annat än allt blod.
Efter det gick det bra, cars-plåstret är på och allt är frid och fröjd.
Nu ska jag nog snart krypa ner i sängen och hålla tummarna för en god natts sömn.
